Ikväll - studentbal på grand i Lund.
Söndag - Barcelona med mina fina.

Ännu en gång så har tiden rusat förbi oss i en djävulusisk fart. För ett år sedan var det jag som satt här ågestfylld över att jag varken fick följa med till Barcelona, gå på bal eller ta studenten. Men mest var det kanske över att halva min umgängeskrets lämnade ProCivitas. Vi som var kvar satt och förbannade oss på ''vilket jäkla piss år det skulle bli''. Det blev inget piss år, eller UF lite kanske (läs inte skiten). Idag är det femton ynkar dagar tills min gymnasietid är över, och det känns fantastiskt skönt på alla sätt och vis. Nästsa gång jag skriver är troligen efter studenten, så mina vänner vi ses då!

http://www.youtube.com/watch?v=BXpdmKELE1k

 

Om vi inte kommer iväg så dör jag lite inombords, jag hatar askmoln.

Jag hade velat se jordens alla sju underverk

Om en vecka och två dagar ska vi på bal. Jag mina tjejer och min prins, jag ser framemot det. Söndagen efter balen åker vi till Barcelona och Ibiza på studentresa, jag ser framemot det. Vi kommer hem från Barcelona tisdagen den 7 fredagen den 10 tar vi studenten. Det går undan nu. Min att göra lista innan för skolarbeten blir allt mindre och jag ser ljuset, äntligen. Nationella i matte c, årsredovisning, mentorsmiddag, säljmöte och avslutandemöte, sen är det slut. Fasiken vad stor jag blivit.

Min fina mamma. Vi är samma fast olika.

¨

Djur i allmänhet (inte ormar då) men allra mest mina två egna finisar. Panisen och valpisdjuret

Ormar - det är knappt att jag kan titta på bilden ens så obehagliga tycker jag att dem är. Är helt enkelt livrädd för dem och hatar dem.

Nu vet jag inte, men då var det definitivt filippa.

Jag fullkomligt älskar hennes nys skiva, den gör mig alldels lycklig och somrig i hela kroppen och allt hon gjort innan verkar blekt jämfört med den. Den är genialt simpel.

Fina klasskamrater med framtida yrken på g, den här bildne får mig att skratta som en ko med galna kosjukan och när allt det gått över så får den mig bara att le sådär löjligt stort.

Min Louis Vuttion väska. År 2010 modellen speedy 40. Jag älskar den och allra mest för att jag betalat den alldels själv.

J.k Rowling - detta är töntigt jag vet. Men tänk er, hennes fantasi och extrema framgång. Världens enda författare som blivit miljadär. Och visst lockar pengarna mig men egentligen så är det tanken på att ha skapat en person så fantastisk som Harry P. Föresten så hade jag nog hellre velat vara Harry P, men han finns ju inte på riktigt så därför får det bli såhär istället, närmre trollkonstvärlden kommer man inte.

Min valborg blev inte så som jag tänkt den, men o andra sidan blir det någonsin så som man tänkt sig? Over all så hade jag en bra valborg och även om jag inte insåg det då, så ser jag ren lycka i mina ögon när jag tittar på den här bilden, och det mina vänner måste väl ändå vara ett gott tecken.

Jag har ingen bild på det, men det måste ändå vara när jag tog mitt körkort. Världens härligaste känsla!