Jag började skriva på det här inlägget i söndags men det är först nu jag har orkat avsluta det, så ja bättre sent än aldrig.

ja den här helgen har minst sagt varit galen. Helt spontant gick jag med på att följa med åsa och BT tjejerna till Höör på läger. Efter mycket överlägande kom jag iaf fram till att jag lika gäran kunde följa med. Så det var vad jag gjorde. Redan vid frukosten började jag bli skeptisk. Folk stod och sjöng och dansade fram en slags bön. Vi nio Bara tjejer stod bara och glodde med hakan i golvet. Vi delades sedan in i grupper och gick runt till olika stationer. Min grupp började i pratrummet och efter det var jag redo att ringa pappa och böna och be honom för att komma och rädda mig, men efter tjatande från tjejerna ( speciellt Tuve) så gick jag med på att ge det lite mer tid.  Gruppen fortsatte till sammarbetsövnings-stationen. Även efter detta var jag mycket skeptisk och jag ringde till och med min pappa och förvarande honom.
      Dagen fortsatte och vid middagstid beslöt jag mig för att jag inte kunde överge tjejerna och åsa( inte det att dem inte skulle klarat sig utan mig utan mer att jag liksom ändå följde med för att umgås med dem). Kvällen bestod av tacos, ''pyssel'', gudstjänst ( ja jag vet jag var på gudstjänst en lördags kväll och jag är inte ens troende) och blinda-leken.
      När jag tänker tillbaka på helgen så inser jag hur sjukt allt måste låta och egentligen så var det inte så hemskt men ju då var det verkligen jätte tråkigt. Och visst hade vi roliga studer med. Blindaleken var en upplevelse och när jag tänker tillbaka på våra små möten i sovrummet så blir jag full av skratt. För även fast jag bara ville hem de första timmarna och trots att vi bokstavligt talat räknade timmarna till när vi fick lämna stället så var det en upplevelse jag sent kommer att glömma och det är ju sådan man borde ha fler av. MInnen som verkligen sätter sig kvar. Sen så har det ju verkligen väckt många skratt nu i efterhand. Så ja tack tjejer för att ni övertalade mig att stanna kvar på the-crazy-religious- camp-with-all-the-suicidal-and-mad-people.

Sen tänkte jag att jag skulle ta upp det här med att jorden skulle gå under nu när jag ändå är igång. Jag är inte en sån som tror på sådan egentligen men ja visst blir man lite rädd när folk går runt och skriker om att jorden skall sugas in i ett svart håll. Tänk vad många teorier det svävar runt om sådan här saker, fast den var ju faktiskt ihop kopplad med vetenskap och det gör ju det hela lite verkligare. Åsa berättade om en för mig för ungefär två år sedan. Att jorden skulle gå under i december år 2012. Visst det är en helt vanlig sägen som inte ens har en vetenskaplig koppling, men det med den som fick mig att tänka är att den kommer ifrån inka-indianer och dem har aldrig haft fel i såna här sägner förr. Nu har dem ju aldrig förutspåt något så stort som att jorden skall gå under förr men till exempel solförmörkelser, naturkatastrofer m.m. jagv et inte om jag tror på detr riktigt men om jag ska vara hela ärlig så gör det mig lite rädd faktiskt. Nej nu har jag skrivit en hel uppsats och de som faktiskt orkat läsa hela vägen hit får en liten applåd.

ciao.