som ett minne av det vi en gång såg i varandra

Lönen kom, abstinensen slog ner som en blixt, kontot tömdes lika snabbt som det fylldes på. Förr brukade sådant ge mig ångest, jag brukade klara av att hålla i mina pengar, jag brukade klara mig månaden ut. Det fungerar inte så idag, jag fylls inte längre av ångest, istället fyller en lycka mig då jag tittar på alla vackra skapelser jag dragit med mig hem. Om jag kommer att använda dem mer än en gång är irrelevant, de kommer att pryda min gardrob och de har gett mig lycka, iaf tillfällig lycka och det är det som är det viktigaste.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0