igen, igen, igen och igen...

Klockan är 19.11 och har en jätte adrenalinkick, så som man har efter ett stort bråk. Jag är lätt pms:ig och det framhävde min kära familj vid middagen. De senaste veckorna har jag fantiserat om att lämna lilla Bara för Malmö, att skaffa en egen lägenhet att hoppa av skolan och börja jobba. Jag är så jäkla trött på att alltid ha en uppstats att skriva eller ett prov att plugga på. Jag vill inte längre sitta och ha ångest över att veta att jag har sex sidor att skriva på för lite tid. Och jag vill inte känna ångesten som kommer när jag inser att efter de sex sidorna har jag en fredag på mig att vila innan jag måste börja på nästa moment. Det är inte ens lönt att känna sig nöjd över att man lyckats skriva klart sin uppsats för då måste man börja på en ny?! Jag vill dansa bort nätterna på en mysig klubb (en ny inte bara KB alltid) vilket jag inte heller kan, för att jag är för liten!

Nu ska jag skrika i en kudde, lyssna på arg musik och sedan skriva samhälle för att jag måste.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0